Vilken måndag, vilka möten

Underbara människor och underbara möten är basen för min verksamhetsutveckling, som jag pratat om på lite olika sätt.

Idag hade jag bokat ett möte med en i minglet på Formas konferens om Agenda 2030. Alltså en person som jag knappt hade mött. Vi sågs i Slottsskogen och tog en lång promenad från Villa Belparc, förbi Säldammen, till Azaleadalen, fortsatte upp till djurgårdarna och kom ned vid Plikta för sista biten tillbaka till Belparc.

Vi hann prata om mycket och märkte att vi hade gemensam syn på många saker, samtidigt som vi har olika bakgrund och infallsvinklar. Jag fick ett par namn att kontakta, men framförallt en mängd av nya vyer och idéer att reflektera över och utveckla. Hon fick ny energi och påfyllning, sade hon. Sammanfattade mig med:

- Du ser hela människan.

Fint.

Nästa möte var på telefon men min bästa Sensuskontakt, som nu ska lämna Sensus. Men vi har massor att prata om ändå. Folkbildning,  återbruk, mänskliga möten, naturen o.s.v. Det mötet var på telefon.

Så kom min cirkelvän cyklandes med en jacka hon tänkte jag skulle passa i. En påse ringblomsfrön en doftande näsduk och ett givande samtal hann det bli. Om än lite kort för nästa möte var tidsbokat.

Det var ett telefonmöte till, med min bästa praktikant och sedermera vän. Vi har så mycket kring civilsamhället och funktionsrätt gemensamt och jag hoppas även kunna hjälpa henne med den undersökning hon håller på med.

Ja, det har varit en fantastisk dag utbytesmässigt. Riktig påfyllnad och "food for thoughts".

Skönt att koppla av med lite deckare i soffan nu. Dessutom mat på gång.

Ibland leker livet och det är bara att leka med.

Digitala möten ämnet på FRAMÅT-mötet

Jag hade förberett mig innan och nu sammanfattat lite efter mötet.

Digitala möten

Forskare på Stanford har identifierat fyra orsaker till den trötthet vi får vid digitala möte och några enkla lösningar. Jag har sammanfattat och översatt och lagt till ett par egna kommentar och förslag, länk till hela artikeln finns nedan.

1)     För stora mängder närbildskontakt är väldigt intensivt.
Lösning – öka avståndet till skärmen och/eller minska ned mötesfönstret (så frimärkesbilderna blir mindre).

 

2)      Att se sig själv hela tiden är tröttande.
Lösning – Dölj dig själv – på Zoom högerklickar du på bilden för att få det valeet, har inte hittat det på Teams.
Stäng av kameran i de möten som inte kräver att andra ser dig hela tiden.

 

3)      Digitala möten minskar vår vanliga rörlighet dramatiskt.
Lösning – skapa avstånd och flexibilitet. Stäng av kameran och rör på dig. 

 

4)      Den kognitiva belastningen är mycket högre i digitala möten.
Lösning – vänd dig från skärmen ibland, titta ut.

https://news.stanford.edu/2021/02/23/four-causes-zoom-fatigue-solutions/

 

  

Per Naroskin på Unionen-webbinarium för några veckor sedan, mina anteckningar

Vid digitala möten - inte samma hierarki (ex. placering vid konferensbord) - placeras slumpmässigt, kan vara positivt

Tröttare av digitala möten, mycket tar kraft:

· Tekniken, suddiga bilder

· Kan inte falla varandra i talet

· Blicken, att inte möta

· Bakgrunder - I am not a cat (se klippet på YouTube)

· Stänga av kameran kan väcka frågor - Är man där? Vilka har inte kameran på? Beror det på problem? Kollega, ta ansvar (och chef, min kommentar)

· Vanligaste kommentaren: "Jag saknar mina arbetskamrater "- vi är varandras arbetsmiljö

Hjärnan kan inte kompensera för allt ovan, men försöker hela tiden - Tröttande

-        Effektivitet inte hotad men kreativiteten!

-          Hudhunger

-          Spöken för varandra på skärmen

 

Reflektioner vid FRAMÅT-mötet den 28/5-21 – Eva, Fredrik och Kerstin

-          Börja möten med en liten genomgång av regler för mötet, ex. ska kameror och mikrofoner vara på/av, hur ställer en frågor (alla kan inte funktioner för att räcka upp handen, tummen upp eller skriva i chatten). Olika i olika verktyg

-          Det är lika många möten som det är deltagare i mötet – ingen vet hur den andres skärm är inställd

-          Småprat går inte, småfrågor och så, när en ska begära ordet via handuppräckning eller chatt eller bara ta ordet, eller räcka upp handen ”lajv” i videon?

-          Teknikstrul är jobbigt, ex. länkar till möten som inte funkar eller finns på fel ställe (kalender/mejl/…)

-          Presentationer som ska delas vållar strul. Ex. i Teams ser en inte något annat när en delar. Tips att dela skrivbord, inte bara presentation.

-          Tar det lite tid så är det stressande med alla goda råd som kommer

-          Kroppsspråket som försvinner kan i viss mån bättras på med tipsen ovan att vara längre från skärmen, stå upp.

-          Föreslå möten på telefon i stället där det passar bättre.

 

 

Ja, vi hade uppe en himla massa mer men detta blev lite grann av allt tänkvärt.

 

Analysera mindre, lev mer

Osäker om jag kommit in på detta nyligen men det hänger faktiskt ihop med frikopplingen. Förmågan att inte tänka för mycket och hamna i dessa tankevindlingar. Som kan vara så tröttande.

Jag vill analysera mindre, kontrollera mindre, tänka mindre rentav. Det sista är svårt, men då viktigt att kunna föra tankarna bort från de jobbiga tankevurporna. Där en endera hamnar i gamla, inte så roliga, mönster eller i att överanalysera vad som kan hända - ofta utifrån samma gamla mönster eller erfarenheter.

Orkar inte gå in på detta mer nu för då kommer väl hjärnan gå igång igen.

Är rätt skönt att njuta våren som övergått i försommar. Grönskan är rent overkligt grön och varför inte låta livet vara overkligt skönt?

Härligt möte på riktigt, i vackra våren

Ja, vi sågs i verkligheten, i Slottsskogen, vår fina FRAMÅT-grupp. Numera fyra är vi, mycket olika, mycket berikande.

Förutom rundan då vi berättar och reflekterar över tillvaron så hade vi ämnet digitala möten. En hade fått avvika innan men vi övriga hade mycket givande samtal. Jag höll i ämnet med lite påläst och vi alla delade erfarenheter och åsikter. Som när det är som bäst. Folkbildning.

Tänkte inte på just folkbildning då men gör det nu.

Vikten av erfarenhetskunskap återkommer.

Digitala möten och hockey på tv

Jag har skrivit innan om digitala möten och jag kommer att skriva om det igen. Ska ta upp det på framåt-mötet på fredag.

Det är viktiga saker, hur vi påverkas av de sammanhang vi är i.

Nu reflekterar jag att jag inte orkar följa en hockey-match på tv som vanligt.

Jag har varit i tre digitala möten idag. Givande men så tröttande.

Tror inte att det kommer att gå att jämföra världen före och efter Corona. Jo, förstås går det att jämföra. Det jag vill, så att vi kan relatera och lära oss. 

Utanför boxen

Det kan vara ett utslitet uttryck - utanför boxen.

Men det kan också vara användbart.

Nu tittar jag på ett program om Bach. Helt klart utanför min box, men fint och lärorikt.

När en är utanför sin box, sin komfortzon, då händer något.

Återbruk - om gemenskap

Idag tänkte jag för gårdagens uteblivna inlägg återbruka ett inlägg från 2014. För det handlade om samma sak som jag kunde ha skrivit om igår

Eurovision - gemenskap som kan göra skillnad

Reflektion om att det inte bara är en glammig tävling i musik. I lördags var det verkligen om att föra människor samman, första gången fysiskt sedan inställt förra året. Bara Island som fick vara i karantän för de hade Covid 19 i gruppen.

Tillsammans var vi också hos Lelle. Han bjöd på hemgjorda pizzor, Sally skötte röstningen, Johannes, Björn och Ivanna. Härligt. Chokladpudding till efterrätt. 

Med maken i Malmö

Vi drog till Malmö igår, för att bo en natt på hotell och gå på konstutställning idag. Kent Wisti på Limhamns konsthall. Fint att se verk i verkligheten. Instagram ger inte stora oljor rättvisa, även om de är fina där med.

Igår hann vi med en liten krogrunda i kvarteren nära Möllevångstorget, vi bodde inte så långt därifrån på Teaterhotellet. En öl var på indisk, studentställe med vilda målningar och Malmöbryggeriet, där var det förresten fem öl, en ölprovningsbricka. Kul.

Missen skedde idag, maken glömde mobilen på rummet och det uppdagades först när han blev uppringd av hotellet. Då hade vi åkt för långt för att vända.

Säkert en mening med detta också, att han ska klara sig utan sin "nalle" som han verkligen använder många av de vakna timmarna.

Nu ska jag gå till Lelle där barnen med respektive möter upp för mellofinal. Maken väljer att stanna hemma. På vägen tänker jag ringa äldstebrorsan som fyller år idag.

En liten dagboksanteckning blev det idag. Alla sorters inlägg får plats, de som liksom väljer att ta plats. Skönt att inte ha en massa planering eller krav i detta. 

Agenda 2030 på agendan både här och där

Som jag nämnde hade Formas i veckan en tredagars konferens om Agenda 2030.
Varje morgon mellan 9-10:30 och sedan mingel.

På Samråd Funktionshinder hade vi igår en dragning om regionens mål för 2030, de var förstås kopplade till Agenda 2030.

Även i Funktionsrätt VGs resursgrupper knyter vi tydligt upp oss mot målen.

Har inte tid eller lust att utveckla detta nu men vill återkomma till det.

Läs om Agenda 2030 och de 17 målen här.

Hopp, hopp, full av hopp

Det finns olika slags hopp, som det hopp jag gjort genom att inte skriva något inlägg igår.

Hoppa över.

Hopp som i hoppas är något annat.

Att vara fylld av hopp är fint, känns väldigt bra.

Där är jag nu, hoppfull och förutom hopp fylld av idéer och hoppsan vad många tankar om framtiden en bättre värld.

Hopp som i hopplösa hopp över kravfyllda "skriv varje dag". Också ett slags hopp, att kunna studsa runt i tillvaron förhoppningsvis utan för många krav.

Kravlöst och lustfyllt som det stod i första EQ-painting-foldern. Jag vill lägga till hoppfyllt.

Hopp, hopp, vi ses på den skuttande livets stig.

Lura sig själv

Tänkte egentligen skriva om Agenda 2030-konferensen anordnad av Formas men det får jag återkomma till.

Det som pockar på är tanken på att lura sig själv genom att döma andra. Vet att jag hållit på med det en hel del och tror att det är jättevanligt.

Du är t.ex. irriterad på att din partner inte gör som du tycker, men om du reflekterar tillbaka till dig själv så är det kanske så att du själv inte gör just det som du tycker att din partner "borde" göra.

- Vore det inte bra för din rygg om du tränade lite, gjorde lite övningar?

Själv då. Vad gör du? Kanske inte just du har problem med ryggen men visst är det säkert något annat som speglar tillbaka som du "borde" göra.

Jag har i alla fall kommit så långt i detta att jag börjar se det. Medvetande, denna källa till sann förändring. 

Varför det är så enkelt att vilja förändra någon annan? Jo, för att det är så svårt att förändra sig själv.

Men, nu väcker jag tanken igen. Tanken som kan leda till handling, eller till icke-handlingen att inte döma någon annan. 

Börja med dig själv. Gräv där du står.

Älska alla

En aha-upplevelse nu när jag tänkte på att älska alla igen. För vilken gång i ordningen vet jag inte men  det har varit aktuellt i många år. Alltsedan jag fick kortet ur Samtal med änglar:

"Älska alla, verkligen alla, ty det är dig givet"

Jag tog på mig det, att så ska det förstås vara. Men, jag har haft problem med de människor som jag har haft svårt att älska, av olika orsaker.

Så kom det till mig idag på morgonen - jag kan älska alla men jag behöver inte tycka om alla!

Det finns personlighetstyper och beteenden, empatibrist och surdegs-tendenser, sånt som jag bara inte kan älska. Men jag kan älska alla.

Bara jag slipper tycka om vissa (eller deras egenheter).

 

Samla skrivande

Kom plötsligt på att jag inte skrivit, eller ens skapat ett NaNo-dokument för maj. Det har varit fullt upp på andra sätt med mina hjärnvindlingar. Och våren, verkligen varit ute mycket i våren i år, njutit av vitsippor i massor. Njutit av att det blev kallare ett tag, så att våren dröjde.

Men nu är det grönt. Fast vissa trän är fortfarande i skir grönska. De flesta faktiskt. Den klorofyllfyllda vårgröna färgen som inte finns att efterlikna någonstans.

Att vi får vår varje år är verkligen en gåva. Att bli så uppfylld av det vårvackra en gång om året. Det är lycka. Naturglädje.

Jag känner något speciellt som inte går att sätta ord på. En förvirring, en förväntan, en aning om något som är på väg.

När jag var med på ett webinar om kommunikation och afasi förut kände jag att det kanske inte är jag i alla fall. Detta med hjärntrötthet och så kan vara för någon annan att ta vidare.

Jag kan ha ett annat uppdrag. Visa på naturen och människors möjligheter. Det har poppat upp lite idéer och de kan vara värda att ta vidare.

Jag tror inte att jag klarar det digitala i någon större omfattning. Bara dagens timme kändes tung. Jag vill vara och verka i verkliga livet. Gärna i naturen och i det som kan formas om det får komma upp till ytan.

Svårt att sätta ord på något som är i process, men skönt att sätta ord på att det är en process på gång.  Det jag har trott var min kommande uppgift kanske inte är det. Eller så är den det fast i annan form.

Tilliten är stor till att det kommer bli som det ska. Jag har öppnat mitt hjärta och lyssnar till min själ.

Söndag vilodag

Efter en vecka med många cykelturer och promenader, mycket vår, utställning, massage, kort stugvisit och möten. Förstås möten. 

Nu behövs en lugn dag. Har bara varit på biblioteket och hämtat tre reserverade böcker idag. Kollat lite tv, lagat ett överkast.

Står här och tittar ut på regnet som har dragit in. Dramatiskt grå himmel och skönt att vara på insidan.

Igår var jag ute och gick i regnet. Det var skönt det också.

Nedtecknade tankar

Igår skrev jag om att jag har flera inlägg på gång i mitt huvud och det finns även mycket nedtecknat på olika platser, i olika format. Ett par exempel följer.

Mer än år sedan men många saker som jag fortfarande är inne på. 

Medvetenhet.

Elementen.

Naturen.

Tilliten.

KÄRLEKEN.

Den röda tråden finns där. Jag väver den i livets väv.

Så många alternativ

Jag vet att jag tänkt ut flera inlägg på sista tiden som jag inte fått på pränt.

Så mycket i huvudet, så många idéer.

Och så livet mitt i våren. Sprudlande.

"trygghet, om att våga släppa taget och vila i tilliten att man är buren av andra i de stunder då man själv inte orkar bära livet."

Citat från Livsstilsverktyget

Jag orkar bära livet igen. Gör det med glädje.

Inte alltid problemet

Tänk vad händer då.

Om du kan lyfta blicken.

Inte alltid se problemet.

Bakom varje problem finns en möjlighet.

Svårt att se det.

Problemet skymmer blicken.

Problemet skymmer blicken,. där,

där,

där finns den,

möjligheten.

Bakom det andra,

det förbannade förbannat.

Så mycket enklare ibland

att vara förbannad.

Så mycket finare, att se möjligheterna.

Fin känsla

Fin känsla jag känner när jag står och kollar ut på en otroligt fin himmel.

Förut var det dramatisk, åskmoln och dunder. Kan dra paralleller till mitt liv.

Nu ser jag det vackra, lätta kvällsmoln i pastellfärger.

Det är så mycket som blir lättare med den frikoppling jag har pratat om.

Vad är mitt att bära?

Vad kan jag bara försöka förstå eller om jag inte förstår det bara släppa?

Jag har varit så intrasslad. Tror att många är det. I stället för att leva sitt liv tror en att det är viktigt att ha (osunda) samband med andra.

Första när du är dig själv närmast - ett så missbrukat uttryck - så kan du bjuda in kärleken till dig själv och andra.

När du är i kärlek smittar den av sig.

Kärlek från mig till dig.

Nuläge

 Only nation I am visiting this spring is imagination.

Det haltar lite men det är bra

Det som haltar har med klocktiden att göra, att det inte blev något inlägg datumet den tionde maj.

Men jag skrev, fast på annan plats, så det har med det rumsliga att göra också.

Det var ett sms till min kära cirkel, som jag saknar så att träffa. Men det kan vara till dig också.

Klipper in här:

"Tack för boktipset.

Tog fram hennes tidigare böcker 🍃

Även Zander börjar med citat av Lao-Tzu:

"Att förstå någon annan är intelligens;

att lära känna sig själv är äkta visdom.

Att övervinna någon annan är kraftmätning;

att bemästra sig själv är äkta styrka."

Visdom har varit i fokus för mig ett tag, är på god väg 💜

Det låg ett bokmärke i, med citat av Byron Katie:

"Vägen är tydlig,

men bara när vi ser klart"

Sprid gärna dessa ord vidare 💞

Någon träff på gång? 💓

Många varma kramar ❤️

☁️⛅🌤️☀️🧡"

Boktipset är Emelie Cajsdotters senaste bok "Det sjunger i gräset".

Jag rekommenderar starkt hennes tidigare böcker också.

Att inte förneka sin vetskap

Visdom - att inte förneka det jag vet, det jag vet med kropp och själ och hela mitt väsen.

Våga lita till det.

Ha tillit.

Mer än att lyssna inåt.

Mer än att lyssna till sin inre röst.

Att lyssna till mitt inre väsen.

Mer än att lyssna till mitt hjärta.

Att lyssna till min visdom.

Att på så vis bli vis.

Pådyvlat predikan och ingripande

Ja, vad ska en kalla dagens inlägg för.

Det började med "Jesus-folket" som jag kallar dem. De som står utanför Frölunda torg med megafoner och vill - ja, vad vill de? - inte sjutton är det att frälsa någon. De gapar om synd och om Jesus och vill väl ha fler till sin sekt.

Fy sjutton. Förbannad blir jag.

Mer förbannad blev jag när de använde ordningsvakternas ingripande till ytterligare en anledning att gapa om synd - vi har det rätt framför oss....

Jag tror inte på någon gud, i alla fall inte i de traditionella religionernas bemärkelse.

Men en sak är jag säker på. Jesus predikade och levde kärlek.

Så tro fan att jag blir förbannad när de missbrukar hans namn. Dessutom använder svaga människor för att förstärka det.

Fy fan, säger jag. (Utan att missbruka någons namn, varken eller)

Frikoppla

Ja, om ordet är frikoppla så är det väl inte så konstigt att jag frikopplade mig från att skriva blogginlägg igår. Inte medvetet men så blev det.

Det ligger väl också i naturen av att frikoppla sig, att en inte ska behöva vara medveten hela tiden. Vara mer fri. Göra det som känns rätt och bra.

I stället för att hela tiden planera och schemalägga och skuldsätta om det blir "fel". För fel blir det inte om det blir och känns rätt.

Kanske ska göra ett inlägg till idag, inte för att kompensera för igår, men för att det är på ett helt annat ämne.

Så får det bli.

Kärlekstankar

 Kärlek, kärlek, mera kärlek

Kärleken är

Kärleken övervinner allt

Störst av allt är kärleken

I natt på småtimmarna kom en massa kärleksbudskap till mig och då T vaknade förmedlade jag att jag önskar honom mer kärlek

Kärlek som kan tränga undan rädslan

Kärlek till det lilla barnet som inte fått det

Kärlek, kärlek, kärlek

Vet inte hur det togs emot men förhoppningsvis bättre än det jag sagt på kvällen, upprörd och trött efter möte om jobbigt projekt.

Sedan låg jag och upplevde kärleken i alla mina relationer (nåväl många, de aktuella). Starkt att känna olika nivåerna av kärleksströmmar.

Viktigt på kärlekens väg att se och känna var kärleken är stark och var den stoppas upp. Kan jag hjälpa att få den strömma är det stort 💞

Lev och låt leva

Precis när jag skulle skriva det ringde T. För andra gången sedan jag gick hemifrån för en dryg timme sedan.

Arvssynden? Hans mamma kväver honom och då ska han kväva mig?

Det jag ville skriva var väl något om att ge varandra utrymme. Hitta saker att glädja sig över, tillsammans, men även låta var och en glädja sig på varsitt håll.

Nu i kväll ska jag glädja mig åt Sallys utställning tillsammans med Pia.

Konstepidemin nästa.

Det visar sig

Ja, det visar sig när jag låter det vara som det är.

Jag gör det jag orkar och vill.

Det blir mycket mindre än någonsin tidigare.

Jag har varit så överaktiv.

Nu är det läge för ett annat tempo.

Att vänta in och bara vara. Så fint.

Tålamod som varit en bristvara börjar nu komma naturligt.

Ingen hets, livet pågår, behöver inte tvingas fram.

Bara vara, andas, leva.

Två dagar utan inlägg?

Tror det kan ha blivit så. För nu efter midnatt igen.

Men det med klocktid. Tänker mycket på det. Varför det ska vara så viktigt?

Viktigare med viktig tid. Oavsett hur en definierar den.

Den tid du har är din.

Livet

Livet är det som pågår medan vi sysslar med annat