Ja, det visar sig när jag låter det vara som det är.
Jag gör det jag orkar och vill.
Det blir mycket mindre än någonsin tidigare.
Jag har varit så överaktiv.
Nu är det läge för ett annat tempo.
Att vänta in och bara vara. Så fint.
Tålamod som varit en bristvara börjar nu komma naturligt.
Ingen hets, livet pågår, behöver inte tvingas fram.
Bara vara, andas, leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar