Se det lilla i det stora.
Se det stora i det lilla.
Se nyanserna.
Se regnbågens alla färger.
Se gråskalorna.
Se mörkret och ljuset.
Se att ljuset alltid vinner över mörkret.
Se att kärleken alltid vinner över hatet, liksom lugnet över oron.
Det är ett välsignat arbete att följa kärlekens väg. Släppa taget om det oönskade, de belastande lagren, låta ljuset och kärleken flöda. En ny sorts kärleksfullt lugn, ett lugn fullt av tillit. Andas i det. Vara i det.
Skalar av lager på lager av ansamlad själslig skit. Ge mer plats för den sanna kärleken, tilliten och lugnet.
Det är en process jag håller på med sedan rätt länge nu. Med hjälp från olika håll - goda samtal, böner, naturen, litteratur och rörelse.
Sommarens bok jag läst två gånger på raken är Den skamlösa nyfikenheten av Astrid Seeberger. Läs den.
Idag på morgonen kom ett bevis på hur långt jag kommit.
I stället för låsning och försvar fann jag mitt lugn i sanna kärleken. Jag kunde nå fram med en ny väg, genom försvaret hos mottagaren. I kärlek, utan en massa ord. En enkel kärlekshandling.
Jag är så tacksam, ska vila i det ett tag.
