Plötsligt tänkte jag att det är synd att uttrycket "Vila i frid" är vigt åt sista vilan. Det hängde ihop med att jag kände sådan frid, att jag är på väg att bli hel igen. Och att jag vill vila i det.
Nästa tanke blev då att vila i tillit, för det kan jag göra igen nu när jag är ur tråkhålet. Plötsligt - inte så plötsligt precis - så har jag lugnet, känner bröstkorgen vidgas när jag andas, andas lugnt och står stadigt på jorden.
Våga ha tillit och känna fridVåga vilaVåga vara
Där är jag nu, så härligt, och då kommer genast fler tankar, som den om det där med boxen, apropå uttryck som missbrukats.
Att tänka utanför boxen, ska det innebära att vi inte tar med oss det vi har i boxen, eller ryggsäcken som vi också kan uttrycka det? Nej, vi ska tänka utanför boxen med det innehåll vi har med oss. Sedan är det viktigt att återvända till boxen, om det är en symbol för där det vardagliga sker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar