Vårvackert på Valborg

 Vill bara vara

Unionens kväll om förändring

I förra veckan hade Unionen ett webinarie om förändring, om vad som händer i dessa underliga tider.

Jag har redan citerat Per Naroskin flera gånger och även övriga talare var hörvärda.

Mina anteckningar följer lite oredigerade:

Per Naroskin

Modeord - Förändringsbenägen

Tidigare - Flexibel

Pratar inte integritet, fast det är viktigt, en får inte tappa bort sig i förändring och flexibilitet

Pandemin inte positiv

Familjen viktigare bara för 44%

Naroskin ser bara negativt, hårdare gränser, större skillnad fattig-rik

Offensiva och defensiva val

Vi är varken målstyrd robot eller flipperkula

Båt med styrfart, kan inte bestämma allt själv

Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom

Pandemin

Fler tjänstemannajobb, efterfrågan högre utb, specialistkompetens

Förstärkt takt i strukturomvandlingen - effektivisering, automatisering

Framåt behövs jobb  som tar hand om de mänskliga förmågorna, ex kreativitet

Positivt i krisen? Kombo hem-kontor-möjligheter

Gunnar Westerberg, historia

Språng 6000 år sedan - vi blev bönder (jägare i 8000 år innan)

Pandemin

Finns ingen tidigare motsvarighet

Omläggning sätt att leva

Spanska sjukan mycket räligare, mycket större dödlighet och man dog på värre sätt

Arbetsliv stärkt enligt The Economist

Han har skrivit bok Ingenjörerna

Tjänstemän sällsynta djur förr

Nu mer avancerade uppgifter, gruppen växt

1936 tjänstemän erkända fackligt (20 år efter arbetarna) Det dröjde länge än innan erkända fullt

Per Naroskin igen, om förändring

Utveckling alltid förändring, inte alltid tvärtom - förändring leder inte alltid till utveckling

Stål och flanell

Hårt och mjukt flätas samman

Spänningsfält

Växelkurs kropp-psyke

Placebo-patienter, tron ger samma effekt i hjärnan som medicin, kan ses i magnetröntgen

Förtroende, tillit, förväntan

Speech Transmission Index, hur vi hör tal

Halva konversationer stör + det man nästan hör

Digitala möten - inte samma hierarki - placeras slumpmässigt, kan vara positivt

Tröttare av digitala möten, mycket tar kraft

• Tekniken, suddiga bilder
• Kan inte falla varandra i talet
• Blicken, inte möta
• Bakgrunder - I am not a cat (YouTube)
• Stänga av kameran - är man där? Vilka har inte kameran på? Beror det på problem? Kollega, ta ansvar (och chef, min komm)
• Vanligaste kommentaren: "Jag saknar mina arbetskamrater "- vi är varandras arbetsmiljö

Hjärnan kan inte kompensera för allt ovan, men försöker hela tiden - Tröttande

Ljudforskare - Calm office, ett ljud, även på g ljud som minskar störande i öppna landskap

Effektivitet inte hotad men kreativiteten!

Gemenskap lindrar smärta. Forskning.

Olika reaktioner på utanförskap.

Möjligheter att lindra effekterna av social distansering.

Hudhunger

Spöken för varandra på skärmen

En del kanske blir lite lösryckt, men det finns att jobba vidare med. Tack till Unionen som fixade kvällen.

Vila i frid?

Plötsligt tänkte jag att det är synd att uttrycket "Vila i frid" är vigt åt sista vilan. Det hängde ihop med att jag kände sådan frid, att jag är på väg att bli hel igen. Och att jag vill vila i det.

Nästa tanke blev då att vila i tillit, för det kan jag göra igen nu när jag är ur tråkhålet. Plötsligt - inte så plötsligt precis - så har jag lugnet, känner bröstkorgen vidgas när jag andas, andas lugnt och står stadigt på jorden.

Våga ha tillit och känna frid

Våga vila

Våga vara 

 

Där är jag nu, så härligt, och då kommer genast fler tankar, som den om det där med boxen, apropå uttryck som missbrukats.

Att tänka utanför boxen, ska det innebära att vi inte tar med oss det vi har i boxen, eller ryggsäcken som vi också kan uttrycka det? Nej, vi ska tänka utanför boxen med det innehåll vi har med oss. Sedan är det viktigt att återvända till boxen, om det är en symbol för där det vardagliga sker.

Det finns fler modeord och floskler som jag vill slå hål på, som kick-off, flexibel och förändringsbenägen.

Det finns många ordstäv, talesätt, visdomsord och förebilder jag vill ta vara på.

I den jag vågar vara ska jag våga skapa!

Stressande möten

Läser att Microsoft gjort en studie som visar att ändlösa möten är stressande för våra hjärnor.

Förvånad?

Knappast. Redan för många år sedan tyckte jag att min chef var en idiot när han sade att han hade haft "back-to-back meetings" i flera dagar. *

Back-to-back - rygg-mot-rygg på svenska - innebär alltså att nästa möte börjar samtidigt som det förra tar slut. 

Det säger sig väl själv hur idiotiskt det är. Ingen tid ens för toalettbesök eller ta en kopp kaffe eller ett glas vatten. Än mindre ställtid för att hinna smälta och reflektera och göra sig beredd för nästa möte.

Ställtid är något av det viktigast Bodil Jönsson lärde mig med boken Tio tankar om tid.

Tankar om tiden och vad vi gör med den är minst lika viktigt nu.

Möten och möten och möten är inte det viktigaste vi kan göra.

Viktiga mänskliga möten med mening är viktigt, men hur många är det?

En god nyhet från vården, där de verkligen är i stress nu. Jag hörde från en som pratat med personal på Sahlgrenska. De är glada att de slipper så många möten, att de får göra det de är där för, vårda människor.

Viktiga tecken i tiden och viktigt vad vi gör med möten framöver, digitala, fysiska, hybrider (det talas det mycket om). Mänskliga möten med mening. Mitt fokus är där.

Jag vill hjälpa människor och organisationer att se och genomföra möten som behövs och som ger deltagarna och verksamheten något, Jag har kapacitet att se både människorna, meningen och värdet i att ha, eller inte ha, möten. Jag är en mästare på att genomföra möten med mening och mervärde.

Idag valde jag bort ett möte efter att ha loggat in på Zoom, rent intuitivt. För många fyrkantiga bilder och de första jag hörde var två män som pratade om en teknik de köpt för sina möten. "Bara 500 kronor, det tycker jag är värt" Den andre personen höll. med, alla andra satt i sina rutor... Där gick det bort för mig. 

Kanske det blev ett bra möte sedan, hoppas det för de som var med.

Men mer värdefullt för mig var att välja bort. Jag är nöjd. Skriver här i stället och ska förbereda ett mänskligt möte i eftermiddag.

* Då detta var för länge sedan, när de flesta möten var fysiska, så skiljer sig en sak. Den enda "fördelen" med att digitala världen är att vi slipper förflytta oss från ena mötet til det andra. Men, är det verkligen en fördel? Inte ens några steg som får synapserna att hoppa. Låter som döden för mig och min hjärna. Jag står upp på de flesta möten för att kunna röra mig.

Gårdagens inlägg, livet kom emellan

"Livet är det som pågår medan vi sysslar med något annat"

Faktiskt inte ett citat utan en boktitel, Lennart Hagerfors heter författaren. Jag har inte läst den.

Men har haft ned mig detta länge, länge och nu dök det upp. Jag har sysslat med annat men nu är det dags för livet!

"Framåt natten uppklarnande" är en annan fin titel, ska nog kolla upp dessa.

Och om ingen annan försöker

 Nu vill jag faktiskt försöka, med mina egna saker

ett foto med egna tankar, lyckas inte vända det rätt

Ett foto med vacker himmel i hemmiljön

Min och ingen annans

Så fint skrivet, om något som visst inte går att dela via mobilen...

Denna fantastiska teknik. Not. See you. 

Får kopiera in ett annat som stämmer med rubriken, Min och ingen annans